Att vara 90-talist

Det är inte alltid lätt att vara en tonåring i spelgemenskapen. Vi som är födda på 90-talet har i många sammanhang inget att säga till om. Vi har inte upplevt känslan av att packa upp ett sprillans nytt Super Nintendo. Vi har heller inte upplevt förväntningen man kände medan spelet långsamt laddades in på datorn via en stor disk.

För att skriva om spel måste du kunna spel. En dröm jag har är att bli speljournalist - liksom bli betald för att spela spel; Såga spel, älska spel och framförallt utforska den konstformen som är spel. Jag blir gärna musikjournalist också men det är en annan historia. Hur som helst så är jag för ung. Jag kan inte kommentera Super Marios utveckling eller liknelserna mellan dagens spel och Donkey Kong. Det mest retro jag har gjort är att spela Donkey Kong på en såndär smal platta med förmålad bakgrund - nej jag vet inte vad det heter. Däremot fascinerar spelhistorien mig. Det har utvecklats så snabbt och jag kan absolut njuta av att hålla en relik i handen (förlåt äldre människor.) Även om jag är intresserad av det som har varit är jag mer intresserad av det som komma skall och i många fall är det inte relevant.

Minns du när N64 kom? Nej. Minns du när PS1 kom? Nej. Känslan av att spela det första Super Mario? Nej. Nej. Jag har inga minnen eller upplevelser från de tidiga spelen. Jag har spelat på en Sega Saturn och, tro det eller ej, både Playstation 1 och Xbox. Även om jag inte dreglade över konsolerna i tidningar eller i affärernas skyltfönster så var känslan densamma. Jag har varit med om pixliga karaktärer och kuberna som formade Final Fantasy VIIs huvudkaraktär Cloud - han var ändå awesome. När jag fick mitt Xbox blev jag alldeles varm och lycklig. Trots det får vi 90-talister ibland utstå hån.
"Minns du det där spelet som släpptes 1988? Det var tider det."
"Nej. Jag var inte ens född då."
"Inte? Haha. Men du måste ha spelat Gamecube?"
"Nej, jag var 8 år när det kom, jag gick i tvåan. Vi hade bara en Windows 98."
"Inte ens Nintendo 64?"
"Nej, men jag hade en emulator på datorn så jag kunde spela Mario och Zelda."
"Ah, men då är du ju med i svängarna ändå."
"Jag döpte huvudkaraktären till Zelda och klev aldrig in i deeku tree. Jag simmade mest och dödade gräs."
"....." *walks away*

Okej, jag förstår vitsen. Det är bra att veta vart saker kommer ifrån för att kunna ge de nyare versionerna en rättvis bedömning men ändå.... kan vi inte bara släppa det? Om jag skulle ogilla Zelda (nu älskar jag det, men OM) och mitt favoritspel är Dragon Age 2 - blir jag mindre gamer för det? Den nya generationens retrospel kommer vara Skylanders och LEGO. Ska jag börja flina åt dem när de är 20 år sen?
"Åh, minns du när Mass Effect kom 2007?"
"Nä, jag var inte född då."
"Jaha, haha. Men du måste ha spelat Xbox 720?"
"Nja, då var jag sju år och vi hade redan en PC hemma plus den där gamla Playstation 3:an."
"Inte ens Xbox 360?"
"Nej, men jag har en emulator för det på datorn nu så jag kan spela Fable."
"Ah, men dåsa."
"Fast det suger... varför är det inte i 3D?"
"...." *walks away*

Är det inte roligare att blicka framåt? Vi ska absolut bejaka det äldre och de som föredrar Nintendo 64 får spela det. Det är deras nisch. Men kan vi inte bara sluta ta det som en självklarhet? Ja, jag har missat många banbrytande spel. Många av dina favoritkaraktärer har jag aldrig hörttalas om och jag har aldrig spelat Quake. Anledningen till att jag kan något om Half-Life är för att jag tittade på när min pappa spelade det. Kan vi inte sluta lägga så mycket vikt på åldern på spel och istället fokusera på spelen i sig.
"Åh, vad tycker du om Quake?"
"Jag har sett lite av det och det verkar helt okej."
"Varför bara helt okej?"
"Jag gillar inte banorna."
"Vad gillar du då?"
"Lite mer färger och bättre grafik."
"Då kanske du ska testa Planetside 2?"
"Ja, det kör jag, det är kul."
"Ja det tycker jag också!"
Se vad bra allting blev.

Så sluta fråga mig om spel som kom innan 93. Jag har spelat ytterst få spel som kommit under 90-talet och om jag har spelat något är det antingen för att det är Star Wars eller ett otroligt känt spel - eller för att någon relik tipsat mig om det. Så absolut, tipsa om spel, men försök inte starta stora diskussioner om spel som släpptes innan 90-talet (framförallt, lägg inte fokus på årtal/ålder) med 90-talister (om inte dessa är retrofanatiker.) Vi kommer bara sucka, känna oss utanför och fortsätta spela senaste Battlefield.