När Amnesia först kom ut spelade alla gamers det - om du inte spelade det har du missat något.
Men egentligen - vad är grejen med Amnesia: The Dark Descent? När jag spelade det pumpade mitt hjärta av förväntning och spänning. Mina vänner pratade om hur läskigt det var och hur de skrek flera gånger under de korta stunder de vågade spela. Själv skrek jag högst en gång under hela spelet. Jag försöker inte försköna bilden - jag var faktiskt ste
ntuff.... på utsidan.Däremot pumpade mitt hjärta snabbt flera gånger och mina händer skakade så att tangenterna lät som huvudpersonens tandskaller. Ju längre man kom i spelet desto intensivare blev det. Monstret kom lite oftare och de blodröda muskelklumparna exploderade över väggar och golv (även kallat The Shadow). Jag tvingade min pojkvän att spela spelet så jag fick titta på när all hans manlighet rann av honom och fick honom att skrika så fort något läskigt hände - skrika eller så ryckte han våldsamt till. Med andra ord har spelet roat mig mycket, säkert många andra också med tanke på antalet youtube-klipp. Det är helt klart ett spel värt att spela. Amnesia: The Dark Descent bygger på spänningen. När du är som mest spänd eller koncentrerad kommer monstret.
Efter att ha spelat några banor började man se själva spelets uppbyggnad rätt klart. Monstret kom när du klarade av en uppgift i din dagbok och på vissa ställen patrullerade den så man visste att den skulle komma och då var det bara att springa ifrån monstret tills den tappade intresset. Men det är svårt att skapa ett spel som inte följer något särskilt mönster eller som följer ett mönster som ingen spelare kan lista ut. Hur som helst, efter några avklarade dagboksinlägg blev jag mindre och mindre rädd. Även om skräckmomenten ökade i styrka, så kom dem för mig på självklara ställen i storyn. Min lillebror insåg till och med mönstret direkt och tappade inte sin coola mask en gång i spelet.

Så vad är Amnesia: The Dark Descent? Skräckinjagande pusselspel? Förutsägbart skräckspel? Bara skräck? För mig var det i alla fall ett intressant spel som skakade om mina nerver ett antal gånger. Spelet blir dock rätt förutsägbart om man spelar det länge, därför anser jag Amnesia vara ett bra spel i små doser åt gången. På det sättet hinner man inte greppa mönstret riktigt och rädslan hänger i längre. För spelar du Amnesia: The Dark Descent gör du det för att bli skrämd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar